Jag har hittat världens bästa hundvakt. Det suger att hon börjar jobba i en annan kommun 2 juni. Och att hon egentligen inte är den ultimata hundvakten för hon har ju faktiskt annat för sig. Men ändå. Vi har funnit varandra och hundarna avgudar henne! Bur the search goes on.. vi har i alla fall fått lite respit. Det kändes plågsamt bråttom innan. Men det är svårt, väldigt svårt, att veta vem som är rätt eller inte. Jag vill kunna lita till 100%. Kunna släppa de ständiga tankarna på hur hundarna har det, att jag har bråttom hem, det dåliga samvetet..
Ett liv med hund kontra utan hund? För mig inget liv men vad gör man om det inte funkar? Lever ett innehållslöst liv. Är det det som är framtiden..? 
* förutom våra familjer förstås!
Senaste kommentarer