Längtan!

Många av er vet hur jäkla mycket jag längtar efter min trettioårsdag. Vet inte varför men denna fredag i februari är omgiven av glittrande stjärnor. MEN jag vet också att jag inte får ha några höga förhoppningar eftersom den säkerligen bara kommer passera som ännu en dag i mitt liv.. så därför blev jag så oerhört LYCKLIG över mailet jag fick igår. JAG HAR VUNNIT EN SKIDRESA TILL BJÖRKLIDEN!

Nej, jag har aldrig åkt slalom utan får harva runt i längdskidspåret men SOM jag har längtat efter att komma iväg, känna lite frid och lugn. Jag som aldrig vinner någonting har alltså, i en utlottning, som ensam vinnare vunnit resan och det är som om någon där uppe hörsammat min längtan och önskan. Det är genom Luleå kommun som denna resa sker och jag hoppas verkligen att många är anmälda så resan blir av! Annars blir det fjällvandring i september

Fasiken vad glad jag är. JAG har vunnit utan att ens veta att jag var med i en utlottning

Skyddad: Fyra mitt i natten

Detta inlägg är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Skyddad: Bio & burgare med brudarna

Detta inlägg är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Skyddad: Tyvärr lite bitter (fan också)

Detta inlägg är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Nya tider

Jag kommer börja lösenordsskydda min blogg, så ni som är intresserade kan ju maila.. TACK för all uppmuntran och saknad – ni som bloggar förstår mig.

A f*cking one-woman-show

Varför skall jag egentligen skriva här? Berätta saker, tankar, planer och framtid som andra faktiskt kan fråga om istället för läsa här. Ibland blir jag sjukligt less på den här one-woman-showen.

Säg ja till livet

Snart skall vi åka till Sofia och fira hennes trettioårsdag. Plus hennes barns olika bemärkelsedagar. Helgmorgnar går så himla fort, vi har knappt hunnit äta de goda scones som min man bakat

Igår var vi på bio och tittade på Yes man. En komedi med Jim Carrey som bjöd på mååånga skratt (höll på att skratta ihjäl mig på vissa ställen) men också till eftertanke. Det är viktigt att säga ja till livet; inte förneka sig själv och säga nej på rutin. Andra gången denna vecka som Patrik & jag går iväg på någonting roligt – i måndags var vi på hockey (och tyvärr såg Luleå förlora mot Djurgården, men nu var det min tur att tänka på DIG, Maria ) och igår då på bio. Mer sånt om man skall klara det allvarliga i livet.

Efter vi har varit hos Sofia skall hundarna & jag bänka oss hos mina föräldrar. Dels skall mamma & jag titta på Mamma Mia och dels skall jag försöka tömma kameran på bilder så jag kan visa er lite foton! Tycker det är så himla trist med all text utan foton. Fast det beror på om jag kan lära mig Canons egna bildredigeringsprogram eftersom mina föräldrar inte har Photoshop. Vi får väl se.. men min förhoppning är lite foton här innan dagen är slut

Jag är en size 31

- det var i alla fall vad jag trodde (hoppades) min medarbetare menade när hon sa att jag säkert är en 31:a på många sätt och vis. Men vad hon menade var att jag kanske kände igen mig i Bibeln, ordspråksboken kapitel 31. Läs där så får ni se – kanske ni känner igen er? Eller i alla fall era män.

Nåja, nog om Bibeln. Jag tycker det är enormt skönt med helg. Vaknade 03:10 i natt och kände direkt att jag inte skulle kunna somna om. Ni vet – totalt klarvaken. Försökte hitta sköna ställningar att somna i men ingenting passade så 04:30 steg jag upp och gick ut med (läs: drog motvilligt med mig) hundarna på morgonpromenad. Det blev en quickie kan jag säga. Åt sedan frukost (!), råkade väcka mannen, tog en dusch, läste tidningen i sängen, sov en halvtimme innan sju och åkte sedan till jobbet. Just nu känns det lite dimmigt i skallen.

Har lite jobb att göra hemma i helgen, annars har jag tänkt slöa. Dammtorka lite också förresten, eftersom Patrik tagit bort julen här hemma (skönt). På söndag är det 30-årskalas och det måste vi såklart fira! Vill hinna med lite shopping också men känner mig så fläskig (jo, det är sant jag är det) att jag inte vill prova kläder. Har faktiskt börjat träna för första gången sedan november så jag är väl på gång.. typ. Men det tar emot och trots motivation protesterar kroppen efter så lång ofrivillig vila. Det kostar på att börja ett nytt jobb, det vill jag lova.

Nu kommer snart husse in med hundarna och då skall vi sooooooooova. Gibson fyller FEM ÅR (jisses, jag har verkligen bott länge i denna lägenhet) i morgon så vi skall ta en sån där bara-Gibson-och-matte-morgonpromenad som vi båda älskar. Ett gammalt team rostar aldrig.

Lite bättre idag

Eftersom jag sagt (lovat) att jag skall bli lite bättre så innefattar det såklart även raster och födointag under arbetstid. Sagt och gjort – 9:30 åt jag medhavd frukost på jobbet samtidigt som jag för en gångs skull var social med mina kollegor som hyr kontor i samma hus som jag. 12:40 var jag ännu inte hungrig men gick i alla fall ner i personalrummet med min pågående bok (Liza Marklunds senaste) och tog mina hela 45 minuter och hade rast! Har inte hänt sedan Adam var länsman. Dock är jag ännu inte perfekt för först 14:45 kom jag på att jag inte ätit min lunch så det fick bli framför datorn 16:10 åt jag (tyst) min eftermiddagsbanan medan jag pratade i telefon och med endast NIO minuter över 17 så flexade jag ut.

Jag måste säga att jag är stolt över mig själv och kan konstatera att året efter helgerna inte kunnat börja bättre.

Back to business

I morgon är all skön jul- och nyårsledighet över. Jag behöver knappast ogilla mitt arbete för att tycka det är jobbigt att återvända. Det har varit skönt, minst sagt, med flera lediga dagar i sträck och vända på dygnet som jag gjort nu, har jag inte gjort på flera år.

Måste säga att föregående inlägg verkligen fick mig att tänka till. Har funderat på det hela dagen och insett att det är mycket jag måste bli bättre på. Ibland är jag så fruktansvärt LAT. Borde ta tag i det där med att-göra-listor igen.

Nu skall jag gå och klippa klorna på hundarna. Ville bara notera detta inför framtiden.